Behchokǫ̀
Įnèe lemıyǫǫ̀ xo gots’ǫ dǫ nàı̨dè wenı k’ehots’ede.
Tłı̨chǫ yatıı̀ k’è Behchokǫ̀ “Behcho” ts’edıı̀ ats’edı. Dǫ ı̨łèlemı̀ haàtłǫ nàgedè. Tłı̨chǫ nèe gha kǫ̀ta gǫǫchàa gòɂǫ hǫt’e, Tłı̨chǫ Kǫ̀tagocho eyıts’ǫ Tłı̨chǫ Dèek’àowo dèhkw’ee k’è.
Behchokǫ̀ ı̨nèe whaà gots’ǫ dǫ ełègehdèe k’è agǫ̀ht’e. Tsàwò nàdı̀ı ekò Hatsǫ̀beè gha kǫ̀gòlaa ı̨lè, Fort Rae ɂı̀yeh ı̨lè. Dechı̨nı̨ gots’ǫ nàgezèedǫǫ̀ edèot’ı̨ xè eyı̀ı nèk’e nàedı̀ık’è ı̨łaet’ea gòɂǫǫ ts’ǫ̀ nıwà k’ehogehde ı̨lè.
Eyı̀ı nàedı̀ık’è ekǫ xotaàt’e ası̀ı gha nàgezèe sı̀ı ı̨daesı̨ gha ası̀ı wet’àget’ı̨ gha ası̀ı nàgeehdı̀. Tsàewò eyıts’ǫ nàmbewò lıdı̀, sı̀ga, wet’à eghàlats’edaa eyıts’ǫ kwıı̀tso gha ɂehdagele. Sı̀goòt’ı̨ı̨ hogehtsı̨ eyıts’ǫ edenèk’e ts’ǫ̀ nageedèe kwe kǫ̀ta gǫtsàa hogeɂı̨̀ gha hòɂǫ.
Dııdzęę̀ k’e Behchokǫ̀ kǫ̀ta xè sı̀goòt’ı̨ gòɂǫ, ats’ǫǫ̀ ası̀ı gha k’ehoge’a, ełegeèhdı̀ı, egedzı sònàgedèe eyıts’ǫ ası̀ı eyıı̀-le gha dzędeè hogehtsı̨ ts’ıhɂǫ̀ edzanèk’e wetegǫ̀ǫɂàa gots’ǫ dǫ łǫ nı̀ı̀dè.

Yatı Dek’eèhtł’èe Wek’e K’eı̨t’ı̨̀
Xotaàt’eè Tłı̨chǫ Ełègehdè
[Dǫ chaso sıgeèt’ı̨ yagı̀zeh, elà dǫ dàgoòɂǫ Behchokǫ̀ tabàa gots’ǫ nageèɂe,gowhaèhdǫǫ etǫ k’è geèɂèe xèhogı̨ı̨̀hwho.]
2011 k’e elà t’à Gowhaèhdǫǫ̀ Etǫ k’è ̀geèɂe, Imbè taàt’e Tłı̨chǫ Ełènagehdèe 11th ts’ǫ̀ geèɂe.
1994 ekò Gowhaèhdǫǫ̀ Gıɂetǫ K’è Ts’eeɂèe wexèhǫǫ̀wo gowhaèhdǫǫ̀ nàowoò eyıts’ǫ whaèhdǫǫ̀ k’è eghàlats’eda ts’ǫǫ̀hk’e. Dakwełǫ̀ǫ̀ gıxè hǫǫ̀woo sı̀ı Behchokǫ̀ gots’ǫ Gamètı̀ ts’ǫ̀ hoòno-daà-sı̨làı dzęę̀ ts’ǫ̀ egıat’ò. Negı̨ı̨deè ekò Įmbè Taàt’eè Dǫ Ełègehdèe gha dzędeè hogehtsı̨ xèhoòwo.
Įmbè taàt’eè hagot’ı̨ı̨ t’à cheko ɂǫhdah goxè aget’ı̨ t’à etǫ k’è k’egedèe, eyıts’ǫ etǫ k’è dàanı̀ eghàlagı̨ı̨dà. Elà t’à nageeɂèe sı̀ı Tłı̨chǫ ı̨daà dǫ gıxè dàgot’ı̨ı̨ ha gı̨ı̨wǫ t’à gogha nadąą̀ nàowo gèhtsı̨ı̨ wet’à “Dǫ Nàke Lanı̀ Nàts’etso” ts’ı̨ı̨lı̨ gha.
“Gowhaèhdǫǫ̀ lanı̀ Gowhaèhdǫǫ̀ Gıɂetǫ gots’ǫ elà łǫ nagıadè wègoat’ı̨ı̨ nı̨dè Tłı̨chǫ gıgha ası̀ı nechàa wet’à edeghǫ xàhogedı̀, gınazhı gıwhaèhdǫǫ nagıadèe lanı̀. Dǫ łǫ ededı̨ sı gıxè agode ha gı̨ı̨wǫ, Tłı̨chǫ hazǫǫ̀ wet’à dǫ ładı̨ ts’ehłè ha lanı̀, wet’à dǫgòò nats’ehłèe lanı̀.”
John B. Zoe

Yatı Dek’eèhtł’èe Wek’e K’eı̨t’ı̨̀
Gowhaèhdǫǫ̀ Gınàowoò Nàtsoo
[Tłı̨chǫ ɂǫhdaà Jonas Nıtsıza, tı k’è eyıts’ǫ deh k’è naeɂèe t’à edegodıı̀ t’à goxè godo.]
Jonas Nıtsıza: Dıı̀ naxıxè gohdo ha. Dıı godı naxıxè gohdo ha sı̀ı dǫ hazǫǫ̀ gıgha hǫt’e. Jǫ segǫ̀hłı̨ hǫt’e eyıts’ǫ nehchà-lea gots’ǫ jǫ dehzǫ hǫt’e. Ɂǫhad gıxè aeht’ı̨̀, elà t’àa eyıts’ǫ nàgezè dè gıxè aht’ı̨ ı̨lè. Ɂǫhad gıxè aeht’ı̨̀ ı̨lè. Edı̨ı̨̀ ełègehdèe sı̀ı ats’ǫǫ̀ gıxè aht’ı̨ ı̨lè, eyıts’ǫ dàanı̀ gogede eyıts’ǫ dàanı̀ łexè gogedo gıghàehda ı̨lè. Gıxè eghàlahdaà ahdzà gots’ǫ gıxè eghàlaıhdà hǫt’e.
Gowhaèhdǫǫ̀ gınàowoò sıı̀ nàtso hǫt’e, sıı̀ nàtso. Ɂǫhdah gıgodıı̀ yàehtǫ̀, gınàowoò yàehtǫ̀, yàehtǫ̀ hanı̀ı̨dè wet’à goxè goı̨do segedı nı̨dè wet’à gıxè gohdo ha dı̀ı̀-le. Gınàowoò łǫ k’èhdı̀, wedeehchı ha dehwhǫ-le.
Dııdzęę̀ k’e ası̀ı łǫ t’à goxè ładı̨ı̨̀ agòdzà gedı, weghǫ ts’ıı̀kw’o. Gowhaèhdǫǫ̀ gınàowoò wedę ats’ele ha dı̀ı̀. Wedę ats’ı̨ı̨là nı̨dè edı̨ı̨̀ ts’ǫ̀ ats’ede ha wek’èts’ezǫ ha-le, edı̨ı̨̀ ts’ǫ̀ goòɂà whı̀le. Hagode ha dehwhǫ-le eyıt’à dıı ɂǫhdah gıgodıı̀ t’à chekoo gıxè gohdo. Dıı godı goxè whaà wheɂǫ ha hǫt’e, weka ets’eèkw’ǫ ha hǫt’e. Dıı̀ ı̨d.
Jǫ ts’ǫ ı̨daà amèe segeèhkw’ǫǫ sı̀ı gowhaèhdǫǫ̀ nàowoò ts’ǫǫ̀hk’e ası̀ı hazǫǫ̀ t’à gık’e eghàlageda dè nezı̨ ha. Gowhaèhdǫǫ̀ nàowoò k’ègezǫǫ hanı̀-le-dè weghàsetǫ ha gı̨ı̨wǫ dè Ɂǫhdah ts’àgedı ha dagogeehke ha ne. “Į̀le”, gedı ha nıı̀le. Gınà ha ne. Wet’à edakàts’edè ha dı̀ı̀-le, ı̨daà ts’adè ha dı̀ı̀-le. Dǫ ts’ı̨ı̨lı̨ı̨ sı̀ı gowhaèhdǫǫ̀ gıgodıı̀ goghǫ whı̀le ade ha ts’ı̨ı̨wǫ-le. Waàts’eda nı̨dè gonèè k’e dè gokw’ǫǫ̀ gòɂǫ lanı̀, gowhatsǫǫ̀ gòɂǫ lanı̀, Hagode-a dehwhǫ-le. Amèe segeèhkw’ǫǫ sı̀ı sexèht’eè gowhaèhdǫǫ̀ gıgodıı̀ kègedı̀ dè nezı̨ ha. Amèe segeèhkw’ǫǫ sı̀ı mahsı̀ geehwhǫ, Eyı̀ı haehsı̨̀ dehwhǫ.
Ɂǫhdah edenèk’e hokègezo hǫt’e. Dègoızı̀ eyıts’ǫ edı̨ı̨̀ kǫ̀ghàgedıı k’è gòlaa wegodıı̀ k’ègezǫ. Hanı̀ı̨t’à Tłı̨chǫ nàowoò dè xè wheɂǫ hǫt’e. Eyıt’à, elà t’à geeɂè nı̨dè ɂǫhdah whaèhdǫǫ̀ godıı̀ t’à goxè gogedo.
Eyı̀ı whaèhdǫǫ̀ nàowoò wek’èhodı̀ı gha Gowhaèhdǫǫ̀ Gıɂetǫ k’è k’egedèe sı̀ı wet’à ɂǫhdah gıgodıı̀ ekǫ etǫ k’è k’egedèe t’à goxè gogede, eyıts’ǫ Tłı̨chǫ nàowoò ı̨daà dǫgòò gıadèe ts’ǫ̀ łataze ha.